Oh baby, your time is running out
Där ja. Nu känner jag igen mig själv igen. Efter en MYCKET bra helg, positiv inställning och glatt humör har måndagen lyckats dra ner mig igen. Jag fattar inte hur det kan svänga så mycket på en dag. Att "tänka" en hel dag tar på krafterna. Kom till skolan vid åtta och jag HAR pluggat hela dagen men det går liksom inte framåt, utan jag har tänkt hela dagen. Men jag antar att det är "en viktig del i processen när man ska skriva d-uppsats". Vid två kom Dilek som en räddare i nöden på en vit springare och räddade mig från centrum. Vi drog hem, jag ville dö, så sjukt trött. Vilade och väntade på att det var dags att börja med maten. Lagade mat, gick sådär, men det blev iaf gott. Nu dricker jag kaffe och väntar på bättre tider. Borde städa mitt rum, men palla. Borde "tänka" vidare, men palla.
Gårdagskvällens middag var en lyckad tillställning. God mat, många tända ljus och trevligt sällskap. Perfa lyx i annars så "inrutat" liv. Det är de små grejerna som gör det, och som betyder nåt if you know what I mean.. 
Töntiga, men ganska mysiga tjejer
Ska kanske ta mig ett dopp i det blå aka bada badkar. Jag längtar tills jag får gå lägga mig.
Over and out
