The Heart Of Life

Jag är inte världsbäst på att hålla ordning, utan jag är lite av ett levande kaos. Men trots all oreda har jag oftast "ordning", det vill säga att jag vet var i kaoset jag har mina grejer. Men ibland vid sällsynta tillfällen spårar det ur och det blir bara ordentligt kaos. Så var fallet på "mitt" rum tills igår. På grund av deadline med mäklarvärdering och order från mamma att ha snyggt, var det igår dags för mig att ta tag i mig själv och packa upp min Asien-packning och lägga/hänga/trycka in mina gerjer i garderoben. Har hela tiden inte velat packa upp mig själv och mitt liv här hemma hos mamma och pappa eftersom "jag ändå ska flytta typ nu", men har insett att det inte tar en dag att få jobb och att jag därför nog blir kvar här ett tag till. Tog iaf hand om alla kläderna igår (förutom de 15 lådor jag har i garaget), och det var så jobbigt att jag tog en paus. Att ta en paus i städning är det mest korkade man kan göra. Orka fortsätta liksom! Detta ledde till att jag nu imorse var tvungen att kasta mig upp och "städa det sista". Med "städa det sista" menar jag kasta upp alla duttmojjar aka onödiga grejer, accessoarer, strumpor och diverse papper på sängen och bädda in det. Det kändes som en bra ide vid tillfället, men jag vet att när jag ikväll ska lägga mig kommer börja grina när jag hittar min gömda skatt ... Oj, himla intressant.

Har som sagt varit i Kungsör i helgen. Så himla kul att träffa mina favorit-thaiar igen aka Magda, Vicky och ida. Magg hängde med till Nyköping, där vi mestadels ägde sönder. Hade reunion med LB, så himla kul. Magda drog hem igår och jag är typ i sorg. Nuförtiden vet man att ett hejdå verkligen innebär ett hejdå. Först flyttade hon från Luleå, nu under sommaren bodde vi på olika håll, sen drog jag till Hong Kong. Fyra månader senare möttes vi upp i Thai, efter en månad drog jag hem. Nu är hon hemma men på söndag drar hon till Norge i tre månader. Inte så schysst. Jag vill att det ska vara som back in the days, när jag bodde med min bästa kompis i hela världen och vi hade askul typ hela tiden. Men det är väl en del av att växa upp, att livet går vidare. Tråkigt men sant, vi överlever. Jag älskar den jag är när jag är med dig, typ. Bästis Magda.

Idag är det späckat schema. Ska till mitt nya favvo-hak arbetsförmedlingen på nån jobbmässa. Superkul, typ. Vidare ska jag äta lunch med mormin och sen är det dags att införskaffa nytt garn. Nu när jag gett Magda hennes 25-års presenter kan jag ju skriva att det jag stickade innan var en halsduks-tub till henne. Den blev bra, jag blev nöjd, hon blev nöjd, alla blev nöjda. Så nu är det dags för nästa pensionärs-projekt.

Det här kan ha varit ett av de mest intressanta inläggen i mitt liv. Kul att du fick läsa det. Verkligen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0